Ursprungligen hade människor rättigheter enbart på grund av deras medlemskap i en grupp, som t.ex. en familj. Sedan, år 539 f.Kr., gjorde Cyrus den store något totalt oväntat efter att ha besegrat staden Babylon – han befriade alla slavar så att de kunde återvända hem. Dessutom kungjorde han att människor hade rätten att välja sin egen religion. Cyrus-cylindern, en lertavla som innehåller dessa kungörelser, anses vara den första förklaringen om mänskliga rättigheter i historien.

Idén om individuella rättigheter spred sig snabbt till Indien, Grekland och slutligen till Rom. De viktigaste milstenarna sedan dess inkluderade:

1215: Magna Charta – etablerade nya rättigheter och fastställde att kungen måste följa lagen.

1628: Petition of Right – fastställde folkets rättigheter.

1776: Förenta staternas oavhängighetsförklaring – kungjorde rätten till liv, rätten till frihet och rätten att söka lycka.

1789: Förklaringen om människans och medborgarens rättigheter – i Frankrike, vilket fastställde att alla medborgare är jämlika enligt lagen.

1948: Den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna – den första stadgan som kungjorde de trettio rättigheterna som varje människa är berättigad till.

För en mer ingående titt på historien om de mänskliga rättigheterna, gå till United for Human Rights webbsajt. >>